Nyhetsbrev november 2016 

novemberDetta nyhetsbrev handlar uteslutande om ekologisk och KRAV-ekologisk produktion då vi har mycket att tillkännage efter höstens kalibreringsmöten med myndigheterna och KRAV.

Förtydliganden om ekologisk produktion

Regelverket för ekologisk produktion är inte alltid så tydligt. På förekommen anledning vill vi därför göra några förtydliganden.

Sverige har deltagit på ännu ett EU-möte som rör ekologisk produktion. Än så länge har vi bara fått ta del av minnesanteckningarna från de svenska myndigheterna. I väntan på de skriftliga svaren från EU-kommissionen kan vi dock avslöja följande:

  • Märkning EU/Icke-EU alternativt ett visst ursprungsland (2%-regeln): Nu har kommissionen svängt, och tycker att det är OK att bortse från ursprung för jordbruksråvaror som utgör <2% av totala vikten av jordbruksråvaror om man vill märka med ett visst ursprungsland. Till skillnad från tidigare, då ursprung Sverige krävde 100% svenska råvaror verkar det nu räcka med 98% svenska råvaror för denna märkning.
  • Till skillnad från diskussionerna vid föregående möte (se föregående nyhetsbrev) verkar det inte vara obligatoriskt att märka ut ekologiska ingredienser i alkoholhaltiga drycker.
  • Frågan om ”Ekologisk” lax från Norge, som numera INTE får säljas som ekologisk i EU var uppe igen, för att eventuellt få till ett temporärt avtal som gör att laxen KAN säljas som ekologisk – eftersom de regler produktionen följer som sämst är likvärdiga med EU:s nuvarande regler.
  • ”Problemländer” när det gäller rester av pesticider i importerade produkter diskuterades. Förutom stater i f.d. Sovjetunionen återfinns ofta otillåtna substanser i produkter från Kina, Egypten och Turkiet.

Vi har även deltagit på kalibreringsmöte med myndigheterna. Ett urval av de frågor som diskuterades:

  • Man får INTE skriva att ekologiska produkter är GMO-fria, att de kommer från djur som äter GMO-fritt foder etc. Detta regleras av informationsförordningen – som kommunerna är ansvarig kontrollmyndighet för. Certifieringsorganen kan skriva avvikelse mot formuleringar som innehåller ”GMO-fritt” på KRAV-certifierade företag eftersom KRAV:s regel 2.1.10 säger att man är skyldig att följa lagen.
  • För att uppfylla EG 834/2007 art. 9 om att GMO inte får användas i något led inom ekologisk produktion krävs separat försäkran/garanti om att produkten inte är framställd av eller med hjälp av GMO. Det räcker alltså inte med en hänvisning i produktspecifikationen om att varan inte behöver GMO-märkas.
  • Salt får inte innehålla andra klumpförebyggande medel än de som finns listade i bilaga VIII till EG 889/2008.
  • Observera att listan över godkända tillsatser (bilaga VIII till EG 889/2008) finns i en ny version som träder i kraft 7 november 2016. Flera nya tillsatser kommer då att bli godkända.
  • Om frukt och grönt stycke-märks med EU-logga för ekologisk produktion räcker det med att kod för certifieringsorganet finns på ”lådan” som lösviktsfrukten ligger i.
  • Vi hade även en lång diskussion om ”smakämnen”, t.ex. olika ”extrakt”. Dessa kan räknas antingen som arom, tillsats eller ingrediens och bara tillverkaren vet vad som gäller. Klart är att bara naturliga aromer är tillåtna i ekologisk produktion, och de få inte innehålla ämnen som saknas i bilaga VIII till EG 889/2008. Rökaromer är inte tillåtna. Tillsatser måste finnas listade i samma bilaga för att få användas, och ingredienser måste som bekant vara ekologiska för att få användas i ekologiska produkter.

Vidare har vi fått klart för oss vad som gäller om märkning på förpackningar som säljs till storhushåll, restauranger och liknande. Enligt Art 24 i EG 834/2007 ska kod för certifieringsorgan och EU:s ekologiska logotyp finnas på färdigförpackade livsmedel. Art. 31 i EG 889/2008 anger att motsvarande information får lämnas i ett följedokument – om det inte är en ”färdigförpackning” enlig denna definition från art. 2.2.e) i förordning (EU) nr 1169/2011: Färdigförpackat livsmedel: en enskild vara som i oförändrat skick är avsedd att tillhandahållas slutkonsumenter och storhushåll och som består av ett livsmedel och den förpackning i vilken det placerades innan det erbjöds till försäljning, oavsett om förpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis, men i varje fall så att förpackningen omsluter livsmedlet på ett sådant sätt att innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas eller ändras; livsmedel som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran eller är färdigförpackade för direkt försäljning ska inte anses vara färdigförpackade livsmedel.

Artikel 24 i förordning (EG) nr 834/2007 säger att kod och logotyp ska finnas på färdigförpackade livsmedel. Ett livsmedel som går till storhushåll kan vara färdigförpackat. Artikel 31 i förordning (EG) nr 889/2008 reglerar att kod kan få finnas med i ett följedokument och att det inte finns något krav på att EU:s ekologotyp används. Men det förutsätter att det inte är en färdigförpackning för då gäller artikel 24 i förordning (EG) nr 834/2007.

Förtydliganden om KRAV-ekologisk produktion

I sedvanlig ordning träder nya regler från KRAV i kraft 1 januari 2017. I 2017 års version av reglerna är det framför allt kapitel 1, 16 (import och införsel) samt 20 (märkning och marknadsföring) som har setts över. Vad gäller import och införsel gäller t.ex. nya regler om verifiering av tilläggskrav, medan de aviserade ändringarna om socialt ansvar skjuts på framtiden. Nytt är även att nya kunder ska registrera sig hos KRAV och få ett KRAV-nummer, samt att alla produkter ska registreras på artikelnivå hos KRAV. Läs mer på KRAV:s hemsida här.

Från KRAV:s kalibreringsmöte tar vi med oss att mycket fokus just nu ligger på förpackningsmaterial. För att hjälpa KRAV-certifierade företag med att uppfylla regel 3.5.2, undvikande av hälso- och miljöskadliga ämnen och material, har ”förpackningslotsen” utvecklats. Den hittar du här! I nya förpackningar får SIN-ämnen inte ha använts i tillverkningen (hela förpackningslösningen, inte bara den del som kommer i kontakt med livsmedlet). Befintliga förpackningslösningar som innehåller SIN-ämnen ska kartläggas och en avvecklingsplan ska göras. PVC och Bisfenol A totalförbjuds, 1 januari 2017 för PVC och 1 januari 2018 för Bisfenol A. Det räcker med andra ord inte att uppvisa Norm-pack certifikat eller hänvisa till att förpackningarna uppfyller gällande lagstiftning, då KRAV:s regler är betydligt mer långtgående.

Vidare diskuterades ”miljömärkningen” A.I.S.E. som bland annat används på rengöringsmedel. Denna märkning är INTE jämförbar med märkning med Svanen/Pilgrimsfalken/EU Eco Label och således inte tillåten i KRAV-ekologisk produktion.

KRAV har även gått igenom likvärdiga certifieringar och leverantörsgranskningar för import och införsel, och godkänner numera SMETA (Sedex Members Ethical Trade Audit) som grund för KRAV-godkänt socialt ansvar (regelavsnitt 16.3). Palmolja certifierad enligt RSPO:s kriterier ”segregated” och ”Identity Preserved” uppfyller kraven för bevarande av skyddsvärd natur (regel 16.5.1).

Detta var allt för denna gång! Mer ”allmänna” nyheter kommer i november-december!