Nyhetsbrev oktober 2017

(Valiguard 2017:5)

Då var det dags för ett nyhetsbrev igen. Denna gång ligger fokus mest på BRC Food, där vi under september hade två ”compliance audit” där BRC:s egna revisorer gjorde revisioner på av oss certifierade anläggningar, med vissa förtydliganden avseende regeltolkningar som följd. Vi rapporterar även kort om frågor som har diskuterats på kalibreringsmöten för EU- och KRAV-ekologiskt.

BRC och interna revisioner

På förekommen anledning vill vi förtydliga att BRC kräver att det finns ett program för interna revisioner, och att man inte går igenom hela standarden på en och samma gång (clause 3.4.1 i BRC Food v.7, 3.2.1 i BRC Storage & Distribution v. 3 och 3.5.1 i BRC Packaging v.5. Förtydligat på sid 32, sid 18 och sid 21 i respektive guidelines). Frekvensen av dessa revisioner preciseras i BRC Bulletin från oktober 2016: As a guide, BRC would normally expect at least 4 internal audits per year”. Både certifierade företag och certifieringsorgan ska tolka BRC:s krav på samma sätt som BRC själva tolkar kraven. Man kan inte längre klara sig på bara en enda internrevision, utan ska ha ett program med olika typer av revisioner, t.ex. beskrivna i en tabell / excelfil. OBS!  Hygien- och glas-/hårdplast ronder räknas inte som internrevisioner i detta sammanhang. Revisionerna ska vara fördelade över året och ska sammantaget visa att de täcker det egna ledningssystemet, upprättat med utgångspunkt från BRC-standarden. Som riktmärke för antalet interna delrevisioner per år har BRC angivit minst fyra tillfällen.
Eftersom delar av de krav som ställs bara framgår av gudielines och BRC Bulletins, är det jätteviktigt att ta del av såväl guidelines som annan tilläggsinformation som BRC tillhandahåller. En bra början är att logga in på BRC Participate, som alla certifierade företag har tillgång till.

BRC Food – Traded goods v.s. outsourcing (legotillverkning)

Enligt BRC Food v. 7 definieras ”Traded Goods” som varor som inte tillverkas eller processas alls på anläggningen, utan köps och säljs vidare. Några förtydliganden:

  • Produkter som tillverkas av annan anläggning inom samma koncern och lagras på den anläggning som certifieras räknas INTE som Traded Goods,
  • Produkter som legotillverkas på annan plats än den certifierade anläggningen är ALLTID Traded Goods om produkten i fråga inte i något tillverkningssteg processas på den certifierade anläggningen.

Om man hanterar Traded Goods (alltså varor som köps och säljs vidare, inklusive legotillverkade produkter) måste man antingen ha ett ”scope exclusion” för Traded Goods eller välja att ha med den frivilliga modulen för Traded Goods (AVM 8) i certifieringen. AVM 8 kan enbart revideras samtidigt som övriga delar av BRC Food, och tar ca 2 timmar extra. Ingen extra BRC Admin fee utgår för denna modul, som redan är inkluderad i den årliga avgiften. Däremot blir revisionskostnaden något högre eftersom tiden på anläggningen blir längre.

BRC Food – hygienzoner

Den senaste månaden har vi haft många och långa diskussioner om hygienzoner och kategorisering av ”specialprodukter” som inte är så vanliga utomlands. Det är inte helt lätt att dra slutsatser, förutom att BRC är stenhårda med att man ska utgå från beslutsträdet i Appendix 2 (Guidelines on defining production risk zones) i standarden när man bestämmer hygienzonerna, och att Tabell 2 i Appendix 3 (Equivalent processes to achieve 70°C for 2 minutes) ska användas vid pasteurisering. Det finns även utökad information på BRC Participate om hur bedömningen av hygienzoner ska göras och vilka underlag som krävs om man vill klassa en high risk-zon enligt beslutsträdet, som low risk eller high care.

Papper, papper och mera papper…

På grund av avvikelser vid insynsbesök av ackrediteringsmyndigheter (i det här fallet JAS-ANZ) hos SAI Global behöver vi införa en del nya rutiner vad gäller papper att skriva under inför och efter revisioner. Vi beklagar detta, då vi verkligen inte strävar efter att öka administrationen, varken hos er eller hos oss. För att behålla möjligheten att genomföra revisioner är det dock nödvändigt att följa de krav som ackrediteringsmyndigheterna kräver, och vi hoppas att ni har förståelse för detta.

Ekologiskt och KRAV

Elektronisk importkontroll
Sedan mitten av oktober måste samtliga importörer (av ekologiska varor från länder utanför EU och EES) av ekologiska produkter använda det elektroniska verktyget Traces NT för att anmäla, verifiera och deklarera sändningar. Kontrollintygen skrivs därmed under elektroniskt av Tullverket, och importörerna ska kunna följa vad som händer och vad som har hänt direkt i systemet. Livsmedelsverket har tagit fram en instruktion om hur man anmäler sig i Traces, som finns här: https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel–kontroll/produktion-av-livsmedel/kontroll-och-markning-av-ekologisk-mat/import-av-ekologiska-livsmedel. Viktigt att tänka på är att om man anlitar logistikpartners ska de uppge i Traces att de är lastansvarig, inte importör, eftersom det blir problem om man uppger fel ”roll” i senare steg. Är man felregistrerad måste man på nytt anmäla sig i systemet och har man problem som inte går att lösa genom att läsa vägledningen ovan, är det till kommissionen man ska vända sig. Tullverket kommer tills vidare att ställa varor som saknar elektroniskt kontrollintyg i hamnarna/vid införselstället tills allt är klart i det elektroniska systemet.
Det pågår även en diskussion om Jordbruksverket och Livsmedelsverket ska ta över importkontrollen från Tullverket. Kontrollen kommer i så fall att vara avgiftsbelagd. Förmodligen träder ändringen i kraft under 2018.

Pesticidrester
En annan diskussion som pågår är om Sverige ska lämna den nuvarande nolltoleransen mot rester av otillåtna bekämpningsmedel i ekologiska produkter, och i större utsträckning ta hänsyn till torkningsgrad och/eller oavsiktlig kontaminering. I dagsläget gör olika länder olika bedömningar vilket ställer till problem vid handel över gränserna. Livsmedel som i ett land bedöms ekologiska med hänsyn tagen till torkningsgrad och/eller bevisad oavsiktlig kontaminering kan i Sverige klassas ner till konventionell på grund av förekomst av pesticider. Vissa organisationer anser att en för stor bevisbörda ligger på primärproducenterna, medan vi ser vissa risker för den tillverkande industrin vid en mer accepterande hållning (t.ex. risken för kontaminering av andra produkter, lokaler och utrustning, risk ur varumärkessynpunkt om det kommer fram att ”ekologiska” produkter innehåller otillåtna substanser, risk för minskat konsumentförtroende). Inför de fortsatta diskussionerna med myndigheterna och KRAV vore det värdefullt att få veta hur ni ser på saken. Maila oss på foodsafety.sc@saiglobal.com om ni har synpunkter eller kommentarer!

Kalibreringsfrågor
Utöver de två frågorna ovan har följande diskuterats vid myndigheternas och KRAV:s kalibreringsmöten:

  • Myndigheternas kalibreringsmöten är bara ”vägledande”, inte beslutande. Ställer till det en del för oss som gärna vill ha raka besked om vad som gäller!
  • Vid byte av certifieringsorgan ska man EGENTLIGEN byta kod för certifieringsorgan under EU-loggan samma dag som bytet sker, d.v.s. när man har det nya certifikatet i sin hand. DOCK kan man, om det finns rimliga skäl för det, använda gammalt förpackningsmaterial under en övergångsperiod. Hur lång den övergångsperioden är avgörs från fall till fall. Som riktlinje kan man använda att inom 6-12 månader ska allt material vara utbytt.
  • Bakteriekulturer och andra mikroorganismer som inte normalt sett används vid bearbetning vid framställning av ekologiska livsmedel diskuterades. Frågan är var gränsen går för ”normalt sett”. Är det t.ex. tillåtet att tillsätta acidofilus-bakterier i yoghurt- och filmjölksprodukter? ”Funktionella mikroorganismer” med effekt på tarmfloran men inte nödvändig för bearbetning av livsmedlet? Detta måste utredas och vi har skickat frågan vidare till de andra nordiska länderna för att höra hur de hanterar detta.
  • Enda undantaget från årlig fysisk kontroll av ekologisk produktion är för grossister som enbart hanterar färdigförpackade livsmedel. Alla andra måste ha årlig revision på plats (även om man bara skyfflar papper, t.ex. som importör, varumärkesägare eller liknande).
  • Man får INTE tillsätta vitaminer i premixer som ska användas i ekologiska livsmedel som enligt lagstiftningen måste berikas (gäller i det här fallet olja berikad med vitamin A och D för framställning av ekologiskt margarin; vitaminiseringen måste ske i sista förädlingssteget även om det är helt tokigt som helst ur processynpunkt).
  • När det gäller KRAV vill de förtydliga att kartläggningen av SIN-ämnen i förpackningsmaterial gäller primärförpackningar och ämnen som är avsiktligt tillsatta.
  • För importerad kakao och rörsocker som ska KRAV-märkas, och som är certifierad enligt Fair Trade, måste man försäkra sig om att just de aktuella partierna kommer från Fair Trade-certifierade odlingar. Detta är inte självklart, då Fair Trade tillåter att kakao och rörsocker från Fair Trade-odlingar blandas med konventionell vara så länge den totala massbalansen går ihop (d.v.s. att man köper och säljer lika mycket Fair Trade certifierad kakao och rörsocker; alltså kan det ibland vara certifierad råvara i förpackningar som säljs utan Fair Trade-logga, om man tidigare har använt konventionell råvara i Fair Trade-märkta varor).
  • KRAV-certifierad och KRAV-märkt är likställda uttryck. Vilket som kan användas i ingrediensförteckningar.
  • Precis som för ekologiska livsmedel tillåter KRAV att tillsatser som följer med som ”carry over” i preparat av t.ex. mikroorganismer eller enzymer används i KRAV-certifierade livsmedel. Tillsatserna får dock ej ha någon funktion i livsmedlet.

Seminarier och kurser i Livsmedelssäkerhet och certifieringar

Vi passar på att göra lite reklam för vår samarbetspartner Aquatic AS, som erbjuder flertalet kurser i livsmedelssäkerhet och HACCP för livsmedelsindustrin. Aquatics fullständigt kursprogram med hela utbudet av kurser finns här: http://www.aquatic.no/aquatic-concept-group/aquatic-consult-no/kurs. Även Jan Klingspor, som förut har arbetat som revisor hos oss, erbjuder kurser som du hittar här: http://jsk.nu/utbildning.html.

Personalförändringar och nya revisorer

Under 2018 kommer vi att göra en del förändringar i personalsammansättningen på Valiguard:
Josefine (VD) kommer att jobba halvtid från 1 januari 2018 på grund av föräldraledighet.

Torbjörn (revisor, tekniskt ansvarig) går i pension 1 februari och kommer därefter främst att vara aktiv som IFS/BRC-revisor samt visst administrativt arbete (granskningar och bedömningar av revisionsrapporter).

Cecilia Lindh började hos oss i slutet av september. Cilla håller på att utbilda sig till ISO 14001- och EKO/KRAV-revisor och på sikt även revisor inom livsmedelssäkerhetssystem. Hon kommer att ta över delar av de administrativa uppgifter Josefine ägnat sig åt, kontakten med Swedac och ansvaret för EKO/KRAV. Cilla har flerårig erfarenhet från mejeriindustrin och har de senaste åren arbetat som livsmedelsinspektör i Östersunds kommun.

Helena Kronberg är sedan oktober anställd som blivande revisor inom BRC, iSO/FSSC 22000, EKO-KRAV, MSC/ASC m.m. Hon kommer senast från ett charkuteriföretag, men har också jobbat med flera andra typer av livsmedelsproduktion. Helena utgår från Partille utanför Göteborg.

Utöver Helena och Cilla fortsätter vi även att utbilda nya revisorer och hoppas därför att företag som tillfrågas har möjlighet att låta dem delta som observatörer vid revisionerna. Deras uppgift är INTE att lägga sig i revisionsresultatet, utan att studera hur en bra revisor beter sig. Liksom alla våra revisorer har de skrivit under sekretessavtal (Code of Conduct and Confidentiality).